Bittersnippan.se

Allt är borta!!!

Fick äntligen mina resultat här för ett litet tag sedan:

Allt är borta!!!!! Så otroligt skönt!!

Hjärnan har som sagt blivit mos under dessa veckor, och även om jag är otroligt tacksam, tar det ändå en liten stund att ta in allt.

Jag hade tur, denna gång. Alla har inte den turen, och jag känner med dem som inte är lika lyckligt lottade som jag. Jag vill inte på något sätt förringa er smärta genom att hurra för min egen lycka. Inser att jag är otroligt lyckligt lottad, även om det definitivt känts som det motsatta de senaste 6 åren.

Jag har fått ett annat perspektiv på tillvaron. Lätt att säga, men jag har faktiskt det.

Även om det tar en stund för hjärnan att ta in att den inte längre behöver vara i ett fly-or-fight-mood, är jag absolut innerligt tacksam att allt gick bra denna gång. 

Jag fick ju även kollat övriga prickar på Sahlgrenska. När min nya läkare skrev remissen gick det undan. T.om såpass att hon själv blev förvånad, men hade (återigen) turen att få ett återbud. Var en prick på foten, självklart samma fot som tidigare, som jag skulle hålla ett extra öga på, men i övrigt såg allt bra ut.

“Du har en mycket sund färg på huden” sa den snälla hudläkaren till mig. 

“Ah… Du menar likblek?” kontrade jag

Känner mig verkligen som ett lakan. Nästan genomskinlig. Aldrig någonsin varit såhär blek tidigare. Inte för att jag brukar pressa i solen, jag är ingen soldyrkare på det viset, men i år har jag verkligen hållit mig undan solen. På alla plan.

Inser att det inte är helt rätt väg att gå heller. Man behöver D-vitaminet, men man reagerar inte alltid helt logiskt och innan jag visste vad jag hade att förvänta mig tog jag inga risker. Så fort att jag kände solens strålar bränna någonstans på min kropp,  kändes det som att allt malignt bara grodde och spred ut sig. Inte avkopplande för fem öre. Bara ren och skär skräck, och var bättre att hålla sig undan.

Att det tog sådan tid att berätta här att allt nu är bra? Jag vet ärligt inte varför. Har vart en del andra grejer med som hänt under tiden, så jag antar att jag liksom bara släppte denna biten och fick försöka smälta det andra.

Nu vet ni i allafall!

Vill tacka de jag känner, och er andra jag inte känner men som läser denna blogg och lyckönskat mig genom tex mina vänners delningar på tex fb. Ett jättevarmt TACK till er!!!!